Diddi

13-åringens berättelse om mordnatten Hennes bästa vän dödades Den 13-åriga flickan, vi kan kalla henne Malin, bevittnade mordet på sin 12-åriga bästis i Västerhaninge. Hon blev våldtagen och knivhuggen, men lyckades fly. Här är hennes egen berättelse om mordnatten. Malin och den mördade 12-åringen har varit oskiljaktiga sedan de lärde känna varandra i förskolan. Blod på händerna De spelade fotboll tillsammans, gick i samma klass och träffades nästan varje dag. I fredags tog allt slut. Bästisen är död och hennes 26-årige styvpappa sitter häktad för mordet. Han är även misstänkt för att ha våldtagit och knivhuggit Malin, som lyckades fly från honom. I går fick Malin lämna sjukhuset, efter att ha blivit opererad. Det har gått två dygn sedan mordet. Malin har precis kommit hem till familjens villa i södra Stockholm. Där väntar syskonen och katten. Malin sitter i trägården, omgiven av blommor och kort som vänner har skickat för att stödja henne. Hennes mamma sitter bredvid. Pappan lägger en jacka kring Malins axlar. Hon har fortfarande blod på händerna. På halsen har hon ett vitt plåster. Där, i magen och i ryggen, blev hon knivhuggen av bästisens styvpappa. Först fingrar hon tyst över en teckning med röda hjärtan. Sedan berättar hon om skräcknatten: "Han var jättesnäll" I fredags åkte hon till Västerhaninge, där hennes bästis bor med sin mamma, styvpappa och styvpappans sexårige son. På kvällen ringde hon föräldrarna och frågade om hon kan sova över där, något hon ofta gjort tidigare. Väninnans mamma låg på sjukhus och den 26-årige styvpappan fick ta hand om barnen. - Vi käkade pizza och godis och skulle titta på filmer. Han var jättesnäll mot oss, säger Malin. Han sa att han ska ta oss till Gröna Lund, snackade en massa, lovade att vi skulle göra roliga saker dagen efter. "Började dricka öl" - Vi gick till videobutiken och den var stängd, men han ville att vi ändå skulle få titta på filmer, det var snällt. Han ringde upp en granne och frågade om vi kunde låna några filmer av henne. Jag fick följa med dit. När vi kom hem fick hans son titta på en film på sitt rum. Vi satt i soffan i vardagsrummet, åt godis och tittade på en annan film. Styvpappan började dricka öl. - Han gick hela tiden till köket och hämtade öl till sig själv. Men han var inte berusad. Telefonen ringde hela tiden. Det var den 12-åriga flickans mamma som ringde från sjukhuset. - Jag hörde att hon frågade om han hade druckit. Han talade lugnt, det var inget bråk mellan dem. Klockan ett på natten ringde mamman en sista gång - för att säga god natt. Hon sa då till honom att då var det dags för barnen att gå och lägga sig. "Jag hörde dunsar" - Då gick han in i pojkens rum, han sa att han skulle kolla om han sover. Då ropade han från rummet till min bästis: kom hit! Kom hit! Den 12-åriga flickan gick dit och styvpappan stängde dörren. - Nästan direkt hörde jag att hon skrek hans namn. Jag hörde dunsar och att möbler gick sönder. Efter en stund gick han ut, stängde dörren och gick in i sitt sovrum. Malin var kvar i vardagsrummet och lekte med hunden. Hon visste inte att bästisen just hade blivit mördad. Kramade henne - Sedan kom han till mig. Jag satt hela tiden i soffan, åt godis och klappade hunden. Jag förstod inte alls vad som hänt, men jag fick hemska tankar hela tiden. Jag märke att han bytt byxor. Han hade vita byxor innan och nu var han klädd i mörka shorts. I händerna hade han hushållspapper, som om han torkade händerna. Malin frågade vad som hänt med 12-åringen. Hon försökte gå in till henne, men fick inte för styvpappan. - Han sa att hon mår dåligt för att hennes mamma ligger på sjukhus, att hon somnat och att hon ska sova i pojkens rum. Styvpappan satte sig i soffan bredvid Malin och gav henne en kram. Han sa att styvdottern ville att Malin skulle sova i hans säng. - Jag trodde först att han skämtade om att jag skulle sova i hans säng, för jag ville verkligen inte det. "Det var hennes blod" Styvpappan reste sig och gick till sonens rum igen. - Han sa att han skulle titta till barnen. Men jag såg att han inte gick till sängen utan till andra delen av rummet där det stod en garderob. Sedan gick styvpappan in i köket. När han kom tillbaka till vardagsrummet hade han en kniv i handen. - Den var blodig. Då förstod jag att det var hennes blod. Han hade blod även på händerna. Malin säger att styvpappan inte verkade berusad, men att han ändå betedde sig konstigt - som om han var påverkad av något. - Han sa: Du ska nu lyssna på mig! Om du lyssnar på mig ska det gå bra, om du inte lyssnar på mig ska det gå dåligt. Han sa att jag skulle gå in i hans sovrum. Kom hit, skrek han argt. - Jag vågade inte skrika. Jag var chockad. Jag försökte hela tiden prata lugnt med honom, som en kompis. Jag förstod att något hemskt hade hänt. Jag vågade inte göra något, jag ville inte att han skulle bli galen. Han pratade konstigt, det var något med ögonen. "Jag låg helt stilla" Med kniven i handen kommenderade styvpappan in Malin i sovrummet. Han tvingade henne att ta av sig kläderna. Annars skulle han döda henne. - Jag var tvungen att göra det. Jag såg att det var blod på golvet i sovrummet. 26-åringen våldtog Malin i sovrummet. Sedan höjde han kniven. - Jag minns att han satte sig upp i sängen, efteråt. Han höll kniven i handen, jag såg hans blick och han högg mig i halsen. Det gick så fort. Jag tror att jag vred på huvudet lite, så att det inte tog så djupt. När han högg mig gick kniven av. Han gick in i köket och hämtade en ny kniv, ännu vassare. Jag låg kvar, vågade inte röra mig. Jag tänkte bara: Nu kommer jag att dö, nu ska jag dö. Sedan lade sig styvpappan bredvid Malin i sängen. Han verkade trött, tog hennes hand och sa: - Jag är sjuk i huvudet, i morgon kommer jag att ta mitt liv. Du ser vad jag gjort. Jag ska ta mitt liv innan du hinner gå till polisen. - Jag märkte att han höll på att somna. Han somnade men höll fortfarande min hand. Jag vågade inte röra mig. Sedan vände han sig i sömnen och släppte då min hand. Då började jag tänka på hur jag skulle fly. Jag låg helt stilla tills han började snarka. Varje gång jag rörde mig lät han som om han höll på att vakna. "Jag kröp till dörren" Malin blödde från halsen. Fick allt svårare att andas. Var rädd att hon skulle förlora medvetandet. - Jag vet inte hur lång tid det tog tills jag kom ner på golvet. Sedan kröp jag till dörren, jag tänkte att om han vaknade skulle han inte se mig. Jag ålade mig till dörren, jättelångsamt. Det tog kanske tio minuter att krypa till dörren. Jag drog i dörren försiktigt, försökte tre gånger tills den gick upp. "Ingen bil stannade" Malin var naken. Hittade och tog på sig sin jacka som hängde i hallen. I jackan låg hennes mobil. Hon försökte öppna ytterdörren så ljudlöst som möjligt. - Den lät lite. Jag var livrädd att han skulle vakna. Sedan började jag springa. Hon sprang till närmaste busshållplats, 100 meter bort. Ringde polisen och berättade om vad som hade hänt. Tio minuter senare kom polis och ambulans som körde henne till sjuhus. - När jag stod där på gatan, barfota, blodig och med bara jackan på mig, kom några bilar förbi. De bara tittade på mig, ingen stannade. Klockan fyra natten mot lördagen väcktes Malins mamma , som är höggravid, av telefonen. - Polisen sa att Malin blivit knivskuren. Jag trodde att hon och 12-åringen smitit ut och blivit knivhuggna någon annanstans, inte i lägenheten. Man tror inte att sådant ska hända när ens barn sover över hos en kompis och föräldrarna är hemma. - Vi kände 12-åringens mamma, men inte styvpappan. Vi hade ingen aning om att han hade problem. Det som har hänt trodde jag bara händer i filmer, säger Malins mamma. "Ville lämna ett brev" Hon rusade till sjukhuset där hon och Malins pappa vakade vid dotterns säng. - På sjukhuset tänkte jag bara på min bästis och frågade hela tiden hur det var med henne. Då sa de att hon var död. Efter operationen ville Malin åka hem. - Hon orkade inte vara där. Hon ville träffa kompisarna och sin katt, säger mamman. På vägen hem från sjukhuset åkte familjen och Malin förbi Tungelsta kyrka där ett porträtt på den mördade bästisen står vid altaret. - Jag ville lämna ett brev till henne. Jag tänker på henne hela tiden. Fotnot: Malin är ett påhittat namn. Den 13-åriga flickan heter egentligen något annat.

Känns fortfarande helt sjukt att det har hänt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0